Landskapet i Val d'Orcia är en del av Sienas jordbrukslandskap, som ritades om och utvecklades när det integrerades i stadsstatens territorium under 1300- och 1400-talen för att återspegla en idealiserad modell för god förvaltning och skapa en estetiskt tilltalande bild. Landskapets särpräglade estetik, platta kritslätter ur vilka reser sig nästan koniska kullar med befästa bosättningar på toppen, inspirerade många konstnärer. Deras bilder har kommit att exemplifiera skönheten i välskötta jordbrukslandskap från renässansen. Inskriptionen omfattar: ett jordbruks- och beteslandskap som återspeglar innovativa system för markförvaltning, städer och byar, bondgårdar samt den romerska Via Francigena och dess tillhörande kloster, värdshus, helgedomar, broar osv.
